Hur bestäms namnsdagarna?
Har du någonsin undrat varför vissa namn har en egen dag i almanackan medan andra saknas? Det är ingen slump, utan resultatet av noggrant arbete.
Namnlängdskommittén
I Sverige är det Namnlängdskommittén som ansvarar för namnlängden. Kommittén består av representanter från:
- Svenska Akademien
- Vetenskapsakademien
- Vitterhetsakademien
- Institutet för språk och folkminnen
Deras uppdrag är att förvalta och utveckla namnlängden. Det är ett balansarbete mellan att bevara gamla traditionella namn och att släppa in nya namn som blivit vanliga i Sverige.
Kriterier för nya namn
För att ett namn ska komma in i almanackan krävs det oftast att det bärs av en betydande del av befolkningen. Men det handlar inte bara om statistik.
- Språklig lämplighet: Namnet ska fungera väl i det svenska språket.
- Kulturarv: Man vill bevara namn som har en lång historia i Sverige.
- Samhörighet: Ofta placeras nya namn på samma dag som ett snarlikt namn (t.ex. Julia och Julius) eller ett namn med liknande betydelse.
Varför ändras det inte oftare?
Namnlängden är tänkt att vara stabil över tid. Om man ändrade den för ofta skulle det skapa förvirring. Den senaste stora reformen gjordes 2001, då man införde den nuvarande längden. Sedan dess görs mindre justeringar med jämna mellanrum, men grundtanken är att namnlängden ska vara en trygg punkt i tillvaron.
Så om ditt namn inte finns med än – misströsta inte! Om det blir tillräckligt vanligt kanske det dyker upp i framtiden. Tills dess kan du alltid fira på en dag som liknar ditt namn, eller varför inte på “Alla dagars dag”?